Alby - ett brukssamhälle

vid Ljungan

Brukssamhället Alby började byggas i slutet av 1800-talet, ursprungligen för att man kunde ta elkraft till de stora industrierna från älven Ljungan.

Fabrikerna framställde kalciumkarbid, klorat och vätesuperoxid.

Alby. Gatuvy.

Här fanns även tillverkare av cisterner för så kallade farmartankar och andra behållare, företaget Cisternsvets och ett företag som gjorde kapslingar till elskåp.

Liten bostadshistorik:

När anläggningsarbetena började 1898 fanns bara järnvägsstationen och några kolarkojor.

Stationshuset kom till 1880-81, då järnvägen byggdes.

De allra första bostadshusen i Alby var tre små hus som byggdes invid stationshuset under 1898.

Den första större bostadsbebyggelsen i Alby uppfördes av arbetarna som byggde dammen, kanalen och kraftstationen. Den bestod mest av enkla skjul och några timrade hus. Den kallades Lappstan och låg mellan fabriken och Svarta Dalen nedströms Alby kraftverk.

Husen låg tätt med en "Storgata" och några gränder. Här fanns också lappstadsbryggeriet som mest framställde svagdricka.

Så småningom flyttade många från Lappstan som revs, bland annat till Kattrumpan, det vill säga slutet på kartan. Kattrumpan bestod av hus som byggdes utefter järnvägen mot Ånge på sydöstra sidan av rälsen.

Vilton Flodström, namnkunnig Albybo, berättade att hans farmor bodde i en stuga i Lappstan på 4 X 5 meter, då familjen bestod av inte mindre än 13 personer.

När fabriken var byggd uppfördes Villastan bestående av sju hus, där arbetarna vid Karbiden fick hyra rum.

Längre upp utefter vägen byggdes de så kallade Vattenfallsvillorna, två längor där förmännen bodde.

För Kloratens arbetare byggdes sex hus utefter landsvägen, kallade Kloratvillorna. För arbetarna vid fabrikerna var det lägenheter på ett rum och kök som stod till buds, förmännens lägenheter var på två rum och kök.

Om Wikströmska bygget på Stationsgatan berättar Carl Löjthner i "Alby förr och nu" utg. 1900: " … hvilket uteslutande är avsedt för uthyrning till dervarande arbetare. Det är ett cirka 25 meter långt tvåvåningshus, på hvars nedre våning de olika rummen äro inredda dels till stall, slagteri, rökugn, korffabrik, dels ock till bostadsrum." Bostadsrummen var "5 el 6 alnar i fyrkant, hyran 10 kronor i månaden oaktat ej så mycket som minsta garderob eller vedbod hörde till." Här fanns tidigt också affärer, kaféer (två fanns), bagerier och lokaler för andra hantverkare och inte mindre än 6 matserveringar. Stor bostadsbrist rådde då samhället under de första åren omfattade 1.500 personer.

När samhället var som störst fanns många affärer, kraftverk, tre kemiska fabriker, järnvägsstation, elva egna orkestrar, skola, godtemplarloge, frikyrkor med mera.

Alby kraftverk, byggt 1898, var tillsammans med Hissmofors kraftverk i Jämtland förra sekelskiftets största vattenkraftverk i Norrland.

1907 fick arbetarna vid Alby Karbidfabriks AB ett tre års avtal med bestämmelser om bland annat åtta dagars semester. Elektrikerlönerna var: 21-30 år timlön 28-42 öre (Fackförbundstidningen Elektrikern nummer 2 1907.)

I januari 1908 skrev tidningen om en olycka i Ringdalens kraftstation vid Alby, som kunnat få vådliga följder; en spricka hade uppstått i en tilloppskanal, vatten strömmade in och hotade dränka arbetarna inne i stationen.

Kräftfisket i älven var ett av de bättre flodkräftfiskevattnen i Sverige. Men efter reglering av Ljungan försvann de av i dag okänd anledning (man säger att det inte var kräftpesten). Orsaken till att kräftorna kom till Ljungan var att en sump utanför disponentvillan (som nu är riven) tjuvvittjades. Kräfttjuvarna stängde inte igen sumpens lucka så resterande kräftor fick sin frihet (Källa: Wikipedia).

Kloratfabriken, Kloraten, i Alby 8.000 kW, startades 1900. Här uppfanns också den så kallade Albyugnen av (mest) Albert Pettersson.

16 april 1909 raserades Ringdalens kraftstation i Ljungan. Kanalbanken genombröts och betydande skador uppstod. Kraftstationen lämnade kraft till Alby Karbidfabrik.

Den 5 september 1964 spårade nio vagnar från snälltåg 94 ur i en kryssväxel i början av samhället, när tåget passerade genom utfartsväxlarna. Åtta personer dödades och 26 skadades, däribland två personer i ett intilliggande hus. Orsaken till urspårningen var, att tåget hade för hög fart i växelkurvan. Det var för övrigt enda gången hittills i Sverige som personer som varken var resenärer eller järnvägsanställda skadades i en tågolycka.

Alby kyrka ligger på en kulle till höger vid den östra infarten till orten. En begravningsplats fanns sedan början av 1900-talet i Alby men kyrka saknades. År 1931 byggdes en klockstapel, ritad av arkitekt Pelle Östlund. Klockstapeln bekostades av kommunen, men själva klockan finansierades av den lokala syföreningen, Myrorna, liksom katafalken. Tidigare hade den döde fraktats på samma trilla som transporterade mjölken från stationen till mjölkaffären vilket ansågs mycket opassande. Åren därpå byggdes ett gravkapell som invigdes till kyrka 25 augusti 1935 av biskop Torsten Bohlin. Altartavlan är skapad av konstnären Olle Hjortzberg. Den lär ha kostat 1.000:- som också enligt uppgift samlades ihop av syföreningen. Även flera av de övriga inventarierna är skänkta av företag och föreningar i Alby.

 

Källor: Borgsjöbygden, (1992); Löjthner, Carl, Alby förr och nu, (1900); Johansson, Hjördis, Varför var det så roligt i Alby, (utg. av Ånge bibliotek/Sundvalls museum, 1997?)

Wiksten research © 2016

Uppdaterad 2016-09-28